Enligt S:t Erikslegenden invigdes kyrkan år 1310. Sakristian, som är byggnadens äldsta del, uppfördes troligen under 1200-talets senare hälft. Kyrkans medeltida exteriör är mycket välbevarad.

​

Interiören, som återställdes vid en restaurering 1930 under ledning av arkitekten Erik Fant, präglas främst av Johannes Iwans kalkmålningar från 1451–52. I sakristian finns även unggotisk dekormålning bevarad. Rester av 1300-talsdekor finns på väggarna i långhus och vapenhus.

Vi genomförde en antikvarisk och teknisk förundersökning som ledde till en ansökan om ändring av kyrkligt byggnadsminne. Avsikten var att pröva möjligheterna att åter öppna västfönstret, vilket murades igen på 1930-talet.

​

Genomfördes år 2008.